titel : Gästinlägg: Socialdemokraternas försvarspolitiska inriktning mot 2025?
länk : Gästinlägg: Socialdemokraternas försvarspolitiska inriktning mot 2025?
Gästinlägg: Socialdemokraternas försvarspolitiska inriktning mot 2025?
Nedanstående är ett gästinlägg signerat Sebastian Merlöv (S).Debatten kring den framtida försvars- och säkerhetspolitiken börjar just nu komma upp i varv och man kan ta del av hur olika experter och politiska partier föreslår i vilken väg man ska gå.
 |
| Pansarpatina. |
Jag som socialdemokratisk politiker, med stort intresse (och förhoppningsvis visst kunnande) kring försvarspolitik, har varit frustrerad under en tid att vi som är landets största parti inte tydligare tar till orda i denna fråga. Särskilt då jag vet att både kompetens och kunnande finns inom partiet.
Ändå har vi visat att med Peter Hultqvist som försvarsminister så har vi för första gången på länge en minister som tar försvaret på riktigt allvar. Vi har Björn von Sydow som ordförande i Försvarsberedningen som också har en stor och viktig erfarenhet inom området.
Försvarsdebatten just nu
Debatten präglas just nu av att man övertrumfar varandra kring nivåer av BNP, anskaffande av nya, ofta avancerade vapensystem, vill utöka armén till 5 mekaniserade brigader, fler fartyg m.m.
Det är sannolikt sammantaget investeringar som sannolikt skulle kräva att vi gick upp i samma investeringstakt som under beredskapsåren vilket inte är realistiskt. Det riskerar också att bli ett lapptäcke där man vill ”bocka av” så många vapensystem som möjligt men där inget är tillräckligt robust eller går att kombinera tillräckligt bra i en sammanhållen doktrin så att man får tydliga 1+1=3-effekter.
Jag saknar också en diskussion kring de konkreta slutsatserna som Försvarets ”Perspektivstudien” eller Försvarsberedningens ”Motståndskraft” landar i där hybridkonfliktens alla scenarier är ett återkommande tema och militär konflikt bedöms som trolig i det fall en motståndare vill kontrollera mindre delar av svenskt territorium som är strategiskt viktiga i en större stridsplan.
Antingen landar hybriddiskussionen i beredskapspoliser, att stärka upp myndigheter eller uppsättningen av cyberförband. Enskilda åtgärder som sannolikt inte kommer hinna med i en händelseutveckling som en hybridkonflikt oftast innebär. OODA-loopen kommer gå snabbt och beröra funktioner som idag inte är utformade att kunna fungera ihop så snabbt och effektivt som krävs.
Socialdemokratisk utgångspunkt måste bygga på utredningarnas slutsatser
Vi bör utgå från en doktrin som bygger på att säkra försvar av strategiska områden, fixera och fördröja en eventuell motståndare som når vårt territorium och sen slå tillbaka en motståndare så att denne inte kan uppnå sina operativa mål – utnyttja svenskt territorium för att kunna påverka sin huvudmotståndare.
Att med givna parametrar utifrån möjlighet att skala upp, återta nationell förmåga samt maximera effekten både utifrån budget och förmågan att producera krigsförband av olika typ.
2+3 brigader
Att förutom de befintliga två mekaniserade brigaderna upprätta tre lätta brigader med placering i Norrland, Stockholm och Götaland med huvuduppgift att försvara och fördröja en motståndare och där de två planerade mekaniserade brigaderna därmed frigörs att kunna slå tillbaka motståndare och inte bindas upp. Förslaget motsätter inte en förstärkning av Gotland eller upprättandet av ytterligare en amfibiebataljon. Befintliga bataljoner med specialförmågor såsom tex luftburna och underrättelsebataljonen behålls givetvis.
De lätta brigaderna bör också bli en central komponent i ett hybridmotstånd då man i denna gråzon kan behöva personal på plats med kort varsel, som är förövad i sitt territorium, och där man kan verka på ett sätt som inte upplevs dramatiskt eskalerande med bepansrade fordon och tung beväpning.
Uthålligheten är också viktig där dessa brigader till större del än mekaniserade brigader kan nyttja civila resurser kring underhåll och sjukvård.
Fyra förmågor ska känneteckna dessa lätta brigader:
• Förmågan att med egna resurser och vapensystem bedriva tredimensionell strid (direkt, indirekt eld samt minor/fältarbeten)
• Bli ett av nordens främsta förband inom urban krigföring
• Bemästra mörkerstrid till en fördel gentemot motståndaren
• Vinterförmåga. Större krav för den norra brigaden men för att säkra upp uthållighet och möjlighet att verka över hela landet vid behov ska alla brigader ha denna förmåga.
Materiel till de lätta brigaderna ska bestå av fordon som är kostnadseffektiva, mobila och så låga kostnader och underhåll som möjligt med primärt TB14 och TB1522 för de två södra brigaderna och BV206-BV401 för den norra brigaden.
Vapensystem är samtliga som är kända inom Försvarsmakten där indirekt eld primärt stöds genom 81 och 120 mm granatkastare, pansarvärnsvapen och granatgevär. Det enda nya vapensystemet bör vara lätta manpads likt ”Stinger” för att förhindra att motståndaren kan nyttja helikoptrar eller lågt flygande attackplan fritt. Ingen av materieltyperna innebär att instruktörer kan bli en avgränsade faktor som med ett mekaniserat förband.
De lätta brigaderna kan också utgöra en plattform för att långsiktigt helt eller delvis ”uppgradera” dessa till mekaniserade brigader i det fall man anser att behov och resurser finns för detta.
Nytt specialförband med fokus på hybridkonflikt
Förslaget innebär också upprättande av ett nytt specialförband (benämns Särskilda Motståndsgruppen - SMG) med fokus på hybridmotstånd där dessa kan verka med de lätta brigaderna och Hemvärnet.
SMG:s uppgift är att öka det operativa lokala motståndet i konfliktområden i syfte att stödja och samordna såväl militärt och civilt motstånd lokalt när detta inte kan organiseras centralt.
Förbandet ska ha lokalkännedom och vara väl förövade i de 4–5 strategiska områden som finns i Sverige. Förslagsvis en skvadron per militärregion.
Alltså ingen ersättare till säkbataljonerna eller motsvarighet till de tidiga MP(J)-skvadronerna utan snarare en svensk variant av amerikanska ”Special Forces”, som inte likt DEVGRU eller vår egen SOG ”sparkar in dörrar”, utan jobbar med såväl militära och civila resurser för att vara en ”force multipler” till existerande resurser.
Med fördel är det personer med flera års bakgrund från jägarförband eller motsvarande och som också besitter viktiga civila kompetenser och stora delar av detta förband kan vara tidvis anställda. Dvs vi kan ”Bydena” de främsta inom dessa förband så att deras kompetens kan byggas vidare på och användas ytterligare 10-15 år när yngre förmågor tar deras plats i jägarförbanden. SMG går också att sättas upp omgående då möjlig personal för detta finns idag men som sannolikt idag bedriver en civil karriär.
Dessa förband blir också insteget att få en mer komplett ”tröskelförmåga”. Ett tröskeltänk som är fokuserat på att man tror att Sverige kan inslutas i en sköld genom flygvapen, ubåtar eller andra långdistansvapen kan vara förrädisk både utifrån att konflikten med stor sannolikhet kommer bestå av varierande form av hybridkrigföring där varken Gripen eller u-båtar hjälper men där också en motståndare kan optimera sin stridsplan och resursanvändning mot ett fåtal kvalificerade svenska system. Vilket kan innebära att när väl ”skalet knäckts” så är det fritt fram.
Ju bredare palett av svenska resurser han ställs inför desto mer komplicerad och riskfylld blir hans operation. Omvänt, desto större möjligheter har vi att med olika system, flyg, fartyg, ubåtar, markstridsförband, att påverka skeendet. Det är denna av olika system sammansatta tröskel som avhåller från angrepp mot Sverige – inte något enskilt system.
Därför måste en tredje typ av ”tröskelförmåga” införas genom utgörs av snabbrörliga, lätta förband som kan möta upp en motståndare redan i ett inledande skede när konflikten inte är helt öppen men också för att vid en eventuell luftlandsättning eller landstigning se till att fixera/fördröja/störa en motståndare. Och för att bädda för det ”fjärde” steget i den samlade tröskeln, motanfall med de operativt rörliga markstridsförbanden – de mekaniserade brigaderna.
När vi tittar på samarbete med tex NATO eller Finland så måste vi också se till vad en sådan samarbetspartner sannolikt kan bidra med. Baserat på vad vi lärde oss av Trident Juncture så är både numerär och kvalitet i att få stöd från markstridsförband inte något vi kan bygga vår planering på. Där är vi bättre än många i Europa men numerären måste upp vilket ovanstående tar tag i.
Låt oss i sådana fall i vårt samarbete nyttja sådant som våra partners kan mycket bättre än en potentiell motståndare. Dvs avancerade sensorsystem och långräckviddig bekämpning. Vilket också från NATOs beslutsvägar går mycket snabbare att sätta in än marktrupp.
Därav att utifrån ”samarbete med andra” så bör fokus ligga på ovanstående förmågor och inte nya system som en samarbetspartner ändå kommer ha både bättre förmåga kring än vi rimligtvis kan skaffa. Utbilda de lätta brigaderna att leda in NATO-flyg istället för att lägga resurser på inköp av kryssningsmissiler.
Slutligen finns det tre andra områden som vi måste inkluderas i en socialdemokratisk försvarspolitik som handlar om att få ut mer effekt av det vi redan har oaktat vilken exakt nivå av BNP man landar i.
Införa ”uppdragstyrd förvaltning” på stabsnivå och på kasern.
Ledningsfilosofin ”New Public Management” har tagit ett hårt grepp om våra staber och funktioner när vi inte är i fält. Försvaret är inte ensamt i detta utan präglar i dagsläget huvuddelen av våra myndigheter. Vi administrerar i onödan, överreglerar och har mer fokus på att göra saker på rätt sätt än att saker får rätt effekt. För liten del av skattekronorna vi stoppar in går till försvarsförmåga. Vilket om vi tänker på det är tvärtom utifrån ur vi fungerar ute i fält där uppdragstaktik är ledningsfilosofin och en svenska försvarets riktigt starka förmågor. Låt oss använda det tänket kring vad vårt ”uppdrag” är när vi nu ska skala upp våra verksamheter.
Säkra upp finanserna
Här har Försvarsmakten reda tagit stor lärdom av Ekonomistyrningsverket där samarbetet leder till en bättre tydlighet, budgetering och uppföljning för alla och det bör försätta. Vidare bör Försvaret ersättas för den felräkning som gjorts utifrån ”Försvarsprisindex” där naturliga kostnadsökningar som alla andra myndigheter naturligt får till del inte gjort på korrekt nivå för Försvaret.
Återskapa samarbetet med försvarsindustri baserad i Sverige
De upphandlingar som gjorts historiskt har särskilt kopplat till ”bottenplattan” gjorts enligt ”lowest bidder” principen med följd att stridsvästar inte är flamsäkrade, kängor går sönder i förtid, ryggsäckar inte håller tillräcklig kvalitet etc. Produktion görs utomlands vilket gör att vi får dålig kvalitet till ett lite billigare pris men där skattekronorna samtidigt lämnar landet istället för att delvis återvinnas om produktionen skett i Sverige. Här vet jag att både M och L tror att om vi konkurrensutsätter vår egen försvarsindustri stenhårt så ska den ideologin öppna upp så att tex Frankrike i större utsträckning skulle bjuda in svenska försvarsföretag och köpa från dem. Där bör socialdemokratisk politik istället handla om att stärka företagen på hemmaplan så att de är starkare att gå på export.
Slutord
Jag står som fristående s-märkt debattör i försvarsfrågor utan någon som helst formell koppling till Försvarsdepartementet eller Försvarsberedningen. Men detta är tankar som både rimmar väl med hur våra värderingar ligger kopplat till folklig förankring, synen på att hela totalförsvaret ska fungera men också att växa verksamheten så att varje ny skattekrona kan göra maximal effekt.
Det är inte tankar som jag helt själv suttit på kammaren funderat ut. De bygger på egna erfarenheter som tidvis anställd på 32. Underrättelsebataljonen, alla rapporter och bra artiklar som skrivits i ämnet de senaste åren och framförallt av alla de idéer som diskuterats både på denna bloggen och i sociala medier som vi ibland kallar ”Försvarstwitter”. Som entreprenör inom IT-branschen sen över 20 år tillbaka vet jag att de bästa lösningarna ofta kommer när man kombinerar befintlig kunskap som sätts i nytt sammanhang.
Alla kommer vi bidra i denna debatt i vår önskan om att Sverige ska få ett försvar som står redo att möta framtidens utmaningar. Slutresultatet kommer bli idéer och förslag från olika håll. Ovanstående kommer jag verka för att det blir den politik, som mitt eget parti kommer driva och bistå med i frågan de kommande 5 åren.
Sebastian Merlöv, (S) debattör inom försvarsfrågor
således artikel Gästinlägg: Socialdemokraternas försvarspolitiska inriktning mot 2025?
det är alla artiklar Gästinlägg: Socialdemokraternas försvarspolitiska inriktning mot 2025? Den här gången förhoppningsvis kan ge fördelar till er alla. Okej, du ser i en annan artikel post.
Du nu läser artikeln Gästinlägg: Socialdemokraternas försvarspolitiska inriktning mot 2025? adressen https://allmaninf.blogspot.com/2019/03/gastinlagg-socialdemokraternas.html
0 Response to "Gästinlägg: Socialdemokraternas försvarspolitiska inriktning mot 2025?"
Skicka en kommentar