Hur kan du som privatperson använda pengar för att minska CO2-utsläpp?

Hur kan du som privatperson använda pengar för att minska CO2-utsläpp? - Hej kompis Diet tips och allmän information, I artikeln du läste denna gång med titeln Hur kan du som privatperson använda pengar för att minska CO2-utsläpp?, Vi har förberett väl för den här artikeln du läser och hämta informationen däri. förhoppningsvis fylla inlägg Artikel Diet tips, Artikel hälsosam mat, Artikel nyheter, Artikel recept, Artikel underhållning, vi skriver kan förstå. Tja, glad läsning.

titel : Hur kan du som privatperson använda pengar för att minska CO2-utsläpp?
länk : Hur kan du som privatperson använda pengar för att minska CO2-utsläpp?

Läs också


Hur kan du som privatperson använda pengar för att minska CO2-utsläpp?

Nu när klimatångesten har drabbbat den välbesuttna medelklassen i sina belånade lägenheter och villor, så väcks förstås frågan hur man bäst kan använda befintligt kreditutrymme och sparmedel för att investera i minskade CO2-utsläpp. Exempel kan vara byte till elbil eller installation av solceller, för att nämna två av statens subventionera och prioriterade åtgärder. Detta är dock inte det mest prisvärda.
Endast en elbil på laddning på laddplatsen vid Vita Bergen på Södermalm, i övrigt tomt.
En elbil för normalbruk kostar runt 400 000:- SEK i inköp, t ex en Hyundai Ioniq eller en Nissan Leaf. Duger gott för daglig pendling upp till tio mil i en riktning, samt annat vanligt bruk.

I Sverige med svensk elmix innebär en elbil 85% lägre CO2-utsläpp enligt en livscykelanalys från gruva till skrot och från borrhål till hjul än mot en modern snål dieselbil under en livslängd, vilken vi kan anta är 15 år. Kör man det normala 1500 mil om året hade dieselbilen släppt ut 15000*206*15=46 350 000 g CO2, eller 46 ton. Elbilen släpper i jämförelse istället ut 15000*33*15=7 425 000 g CO2, eller 7 ton. Besparingen blir alltså 39 ton CO2.

Vid ett subventionerat inköpspris på 400 000:- SEK innebär elbilsköpet en CO2-reduktion till en kostnad om 10 256:_ kronor per ton (400000/39=10.28). Vill man betala 10 256:-kronor per ton för att reducera CO2-utsläpp är elbil ett utmärkt köp.

Har man en villa eller gård lämplig för solceller, så släpper solkraft enligt Vattenfall 66 g CO2 per kWh. Sveriges elproduktion har i snitt utsläpp om 20 g CO2 per kWh, men utsläppen bör ställas i jämförelse med europeisk elproduktion i snitt, då man minskar behovet av import av kolkraft eller gaskraft från kontinenten, om man vill se på det välvilligt. Denna ligger på 415 g CO2 per kWh.
Solcellsanläggning på 14 kWp. Sparar cirka 200 ton CO2 under sin livstid.
En solkraftanläggning på 5 000 kWp kostar cirka 120 000:- SEK utan subventioner, som avskaffats av riksdagens senaste budget. Produktionen blir cirka 4500 kWh om året, och anläggningen bör med underhåll hålla 50 år, dvs producera 50*4500=225 000 kWh. Dock faller produktionen med åldern på anläggningen, så snarare bör produktionen vara 50*4000=200 000 kWh. Från investeringskostnaden bör dras den egna intäkten för denna el, som kan sägas ligga runt 1:20 per kWh - både genom såld el och genom sparad egen konsumtion. Även utan inflation med stigande elpriser blir solceller alltså en vinst. Av förenklade skäl antar vi dock ingen inflation. Installationen ger således en ekonomisk vinst på 80 000:- SEK, och reducerar CO2-utsläppen med  (415-66)*200000=69 800 000 gram eller 70 ton CO2.

Man får alltså via solceller betalt 1 143:- SEK (80000/70) per minskat ton CO2-utsläpp. Utesluter man intäkten från elen, så blir investeringskostnaden 1 714:- SEK per reducerat ton CO2-utsläpp, eller en sjättedel av elbilen.

Som sista exempel kan man titta på att investera i solceller i U-länder, för att ersätta fotogenlampor eller dieselkraftverk. Trine erbjuder detta (Trine har annonserat på bloggen, men detta är inte en annons för bolaget, utan jag skriver detta på egen fri vilja som kund, både privatkund och företagskund).

En investering på 2000 EUR i Trines senaste projekt i att i Nigeria ersätta dieselgeneratorer med solceller ger en besparing på 139 ton CO2. 2000 EUR kan sägas vara 21000:- SEK. Dessa pengar får man tillbaka, plus 8.25% ränta, vilket med återgbetalning under amorteringstiden på tre år landar på 2 293 EUR totalt, eller cirka 3000:- SEK i intäkt. Lånet har också en Sida-garanti på 60% om projektet skulle haverera

Via detta Trine-projekt får man betalt 22:- SEK per reducerat ton CO2-utsläpp. Sett enbart till investeringskostnaden 21 000:- SEK betalar man endast 152:- SEK per reducerat ton CO2-utsläpp.

Just detta Trine-projekt är väldigt effektivt. Ett annat ger 37 tons reduktion för samma summa, eller 567:- SEK per ton. Detta är mer i linje med andra Trineprojekt utifrån de totalt sex olika projekt jag är investerad i privat eller via mitt företag.

Det krävs alltså en investering på 152:- till 567:- SEK per ton CO2 i reducering i U-landsexemplen, 1 714:- SEK per ton med solceller i Sverige och 10 256:- SEK per ton via elbil.

Problemet med Trines projekt är att de inte finns i obegränsad mängd, utan snabbt blir fulltecknade och även om de var för sig är nyttiga, så är det svårt att skala upp till enorma nivåer, men är förstås utmärkta för det enskilda företaget eller privatpersonen. På samhällsnivå finns det dock annat man kan göra.

Detta var några exempel på kostnad för CO2-reduktion som privatperson. 

Man kan förstås också som samhälle t ex investera i kärnkraft. Oikilouto 3 i Finland kostar cirka 90 miljarder SEK och har en förväntad livslängd på 60 år. Om den kör på sina 1600 MW halva året producerar den 7 TWh (1600*1000*365*24/2=7 008 000 000 kWh) om året, eller 60*7=420 TWh och 420 000 000 000 kWh under sin livstid. 
Slutförvarskapsel för kärnbränsle om man inte istället återvinner det som bränsle till fjärde generationens kraftverk, vilket är den bästa lösningen. Oavsett måste slutförvarsfrågan lösas, men miljörörelsen föredrar att bränslet förvaras i vattenbassänger, som kokar torrt om strömmen går. Fungerande slutförvar är miljörörelsen rädda skulle legitimera kärnkraft.
Kärnkraft släpper ut 4 g CO2 per kWh mot Europas elmix om 415 g CO2 per kWh. CO2-reduktionen under reaktorns livstid blir alltså (415-4)*420 000 000 000=172 620 000 000 000 gram eller 172 620 000 ton CO2. 172 miljoner ton alltså. Sett till investeringskostnaden är det 90 000 000 000 / 172 620 000=521:- SEK per reducerat ton CO2.

En investering i kärnkraft är alltså ungefär lika prisvärt CO2-mässigt som att investera i solceller i U-länder, där solcellsel ersätter fotogenlampor, men kan av samhället genomföras på en mycket större skala. Därtill skapar förstås kärnkraften tillförlitlig baskraft, så man kan ha de där vindkraftverken och solcellerna med den miljövänliga reglerkraft som vattenkraften innebär.


således artikel Hur kan du som privatperson använda pengar för att minska CO2-utsläpp?

det är alla artiklar Hur kan du som privatperson använda pengar för att minska CO2-utsläpp? Den här gången förhoppningsvis kan ge fördelar till er alla. Okej, du ser i en annan artikel post.

Du nu läser artikeln Hur kan du som privatperson använda pengar för att minska CO2-utsläpp? adressen https://allmaninf.blogspot.com/2019/03/hur-kan-du-som-privatperson-anvanda.html

Prenumerera på gratis e-postuppdateringar:

0 Response to "Hur kan du som privatperson använda pengar för att minska CO2-utsläpp?"

Skicka en kommentar