titel : 17:e hemvärnsbataljonen Dalabataljonen finansierar egen ambuians
länk : 17:e hemvärnsbataljonen Dalabataljonen finansierar egen ambuians
17:e hemvärnsbataljonen Dalabataljonen finansierar egen ambuians
"Tilldelad materiel är tillräcklig materiel."Den 17:e hemvärnsbataljonen, Dalabataljonen, har införskaffat en egen privatfinansierad ambulans. Detta väcker en del intressanta frågor, samt en viss upprördhet på en del håll.
 |
| En civil ambulans. |
Dalabataljonen förfogar alltså numera över en egen ambulans, något som hemvärnet trots sina sjukvårdare normalt inte har. Man skriver på Facebook, där det även finns en bild på fordonet:
"DALABATALJONEN levererar – IGEN!
I bataljonens ständiga strävan att leverera KRIGSDUGLIGHET – HÄR och NU”, har Dalabataljonens intresseförening ”DALAFÄNIKAN” levererat en Ambulans som äntligen tillfredsställer Sjukvårdsgruppernas behov av sjuktransportfordon; för Skjutfälts- & Insatsberedskap, LSO-Insats (eftersök och skogsbrand) samt för vårt krigsbehov.
Rullar – NU,
Levererar – NU,
Inte 2025 +++ – !
Vilka sjuktransportfordon har FM levererat åt HV de senaste 75 åren?
Undrar luttrad Batch/ Mj Lasén"
Detta har väckt en del uppmärksamhet och kanske en del upprördhet på en del håll inom försvarsdebatten. Bland annat kring det formella, hur ska underhåll och reservdelar beställas i PRIO? Har personalen gått rätt kurs för att få framföra fordonet? Finns det säkerhetsreglemente? Eller regelmente över huvud taget? Får den ha röda korset på sidan? Hur är det med försäkringar? Dessa synpunkter säger kanske en del om den formella andan inom svenskt försvar, där man (i princip) inte får sitta bakom ratten på vad som är en registrerad personbil utan att först gå en kurs, trots att man har körkort.
Det formella kan man nog rätt lätt reda ut. Finansieringen har skett privat, och killgissningsvis ägs fordonet fortfarande privat, även om Dalabataljonen disponerar det. Således får man anta att även finansieringen av service och försäkring sker privat. Det blir formellt ungefär som om en hemvärnsman använder sin privata bil för att ta sig till och från insats.
När det väl blir krig är det force majeure som gäller och ingen försäkring kommer falla ut ändå. Dessutom kan bataljonschefen vid höjd beredskap ("krig") och aktiviering av förfogandelagen ta beslut om att formellt förfoga (beslagta) fordonet åt bataljonen, vilket löser all problematik. Skillnaden är att detta är ett fordon som personalen kommer vara van vid och som är särskilt byggt för ändamålet, då det är en fd civil ambulans, och även kan användas vid insatser i stöd till civilsamhället redan idag. Man behöver vid personskada inte längre vänta på ambulans, utan kan köra till akuten själva, eller mötas halvvägs.
Annars kommer det mestadels förfogas en massa firmaskåpbilar vid höjd beredskap, som snabbt blåses ut och sedan fylls improviserat med bår och någon krok i taket för dropp, efter att man målat om den med lite förfogad färg.
Vi har civilt försvar i Sverige, vilket betyder att det civila samhället ska bistå militären vid höjd beredskap, t ex med ambulanser, inte civilförsvar som ska skydda det civila samhället. Men ambulanserna är över hela Sverige redan en bristvara och de civila behoven blir inte mindre när krig utbryter. Således blir det upp till försvaret att ordna ambulanstransporter i egen regi ändå.
Man kan och bör se anskaffandet av denna ambulans som ett praktiskt inlägg i försvarsdebatten.
Återstår att se om batajonschefen blir tagen i örat. Möjligen att röda korset åker, men är bilen i privat ägo finns inte så mycket någon kan göra, egentligen.
När det gäller icke vapensystem borde en formaliserad struktur för frivilliga bidrag införas. Personlig utrustning och visst gruppmateriel, som t ex fordon eller sjukvårdsutrustning, bör kunna tillföras via frivilliga insamlingar. Det fungerade så i Ukraina under åtminstone den första perioden av kriget mot Ryssland. De som skickades till fronten fick kompletterad privat finansierad utrustning, inklusive kroppskydd, kängor, hjälmar mm, även om den officiella utrustningsnivån idag har höjts avsevärt och Ukrainas armé idag är i toppskick. Frivilliga körde också ut mat mm till fronten, med livet som insats, vilket också blev resultatet i vissa fall. Det finns ingen anledning för Sverige att hindra sådant. Man kan rent av upprätta listor över godkänd materiel (bla eldfasthet och IR-signaturer kan ställa till det) som kan vara lämpligt att anskaffa. Varför inte låta villaområdet sponsra en soldat med lite bättre personlig utrustning?
Det formella kan man nog rätt lätt reda ut. Finansieringen har skett privat, och killgissningsvis ägs fordonet fortfarande privat, även om Dalabataljonen disponerar det. Således får man anta att även finansieringen av service och försäkring sker privat. Det blir formellt ungefär som om en hemvärnsman använder sin privata bil för att ta sig till och från insats.
När det väl blir krig är det force majeure som gäller och ingen försäkring kommer falla ut ändå. Dessutom kan bataljonschefen vid höjd beredskap ("krig") och aktiviering av förfogandelagen ta beslut om att formellt förfoga (beslagta) fordonet åt bataljonen, vilket löser all problematik. Skillnaden är att detta är ett fordon som personalen kommer vara van vid och som är särskilt byggt för ändamålet, då det är en fd civil ambulans, och även kan användas vid insatser i stöd till civilsamhället redan idag. Man behöver vid personskada inte längre vänta på ambulans, utan kan köra till akuten själva, eller mötas halvvägs.
Annars kommer det mestadels förfogas en massa firmaskåpbilar vid höjd beredskap, som snabbt blåses ut och sedan fylls improviserat med bår och någon krok i taket för dropp, efter att man målat om den med lite förfogad färg.
Vi har civilt försvar i Sverige, vilket betyder att det civila samhället ska bistå militären vid höjd beredskap, t ex med ambulanser, inte civilförsvar som ska skydda det civila samhället. Men ambulanserna är över hela Sverige redan en bristvara och de civila behoven blir inte mindre när krig utbryter. Således blir det upp till försvaret att ordna ambulanstransporter i egen regi ändå.
Man kan och bör se anskaffandet av denna ambulans som ett praktiskt inlägg i försvarsdebatten.
Återstår att se om batajonschefen blir tagen i örat. Möjligen att röda korset åker, men är bilen i privat ägo finns inte så mycket någon kan göra, egentligen.
När det gäller icke vapensystem borde en formaliserad struktur för frivilliga bidrag införas. Personlig utrustning och visst gruppmateriel, som t ex fordon eller sjukvårdsutrustning, bör kunna tillföras via frivilliga insamlingar. Det fungerade så i Ukraina under åtminstone den första perioden av kriget mot Ryssland. De som skickades till fronten fick kompletterad privat finansierad utrustning, inklusive kroppskydd, kängor, hjälmar mm, även om den officiella utrustningsnivån idag har höjts avsevärt och Ukrainas armé idag är i toppskick. Frivilliga körde också ut mat mm till fronten, med livet som insats, vilket också blev resultatet i vissa fall. Det finns ingen anledning för Sverige att hindra sådant. Man kan rent av upprätta listor över godkänd materiel (bla eldfasthet och IR-signaturer kan ställa till det) som kan vara lämpligt att anskaffa. Varför inte låta villaområdet sponsra en soldat med lite bättre personlig utrustning?
således artikel 17:e hemvärnsbataljonen Dalabataljonen finansierar egen ambuians
det är alla artiklar 17:e hemvärnsbataljonen Dalabataljonen finansierar egen ambuians Den här gången förhoppningsvis kan ge fördelar till er alla. Okej, du ser i en annan artikel post.
Du nu läser artikeln 17:e hemvärnsbataljonen Dalabataljonen finansierar egen ambuians adressen https://allmaninf.blogspot.com/2019/04/17e-hemvarnsbataljonen-dalabataljonen.html
0 Response to "17:e hemvärnsbataljonen Dalabataljonen finansierar egen ambuians"
Skicka en kommentar