titel : IQ visar hur ovanlig du är - inte en relativ skillnad
länk : IQ visar hur ovanlig du är - inte en relativ skillnad
IQ visar hur ovanlig du är - inte en relativ skillnad
En vanlig missuppfattning kring IQ-test är att det är ett mått på en relativ skillnad i kognitiv begåvning, men i själva verket mäter IQ bara hur ovanlig testdeltagarens IQ-nivå är. En skillnad på fem punkter i IQ kan i själva betyda olika skillnader i begåvningsnivå mellan t ex 100 och 105, respektive 130 och 135. Skillnaden mellan 80 och 100 kan vara mindre än mellan 125 och 135, trots tjugo punkter mot tio punkter.Alla siffror i detta inlägg avser Wechsler-skalan, och inte Stanford-Binet, och definitivt inte Catell-skalan som ger fantasifulla siffror. Exempelvis använder Mensa Wechslerskalan, så tro inte att du kan jämföra 140 i Catell på ett skojprov på Internet med 131 på ett riktigt Wechsler-test. Generellt kan man säga att om någon hävdar IQ över 140 så vet de oftast inte vad de talar om utan har gjort ett skojigt test på Internet. För att kunna skapa ett normerat test på nivåer som kan mäta 140 på Wechsler kanske testet måste köras på en testgrupp om 10 000+ personer, eller motsvarande, och blir alltså ohyggligt dyrt att ta fram. Dessutom blir tillförlitligheten allt sämre ju mer extrema avvikelser man ska mäta.
IQ är ett mått på hur ovanlig en persons intelligensnivå är. Värdena är normalfördelade runt 100, där 100 alltså är det vanligaste utfallet. Detta betyder inte att den som har 135+ i IQ ("enprocentare") är 35% intelligentare än den som har 100. Det betyder bara att personen är så ovanlig att endast en procent av befolkningen har denna nivå eller högre.
I själva verket tyder det mesta på att begåvningsnivån snarare är exponentiell, och att det på de höga nivåerna är betydligt större skillnad per IQ-poäng än på lägre nivåer.
Personer med IQ på t ex ca 80 kan antas till polishögskolan, klara studierna med lite vilja och motivation, och bli utmärkta poliser. De kanske inte blir kriminaltekniker, chefer eller ens utredare längre fram i karriären, men de flesta skulle inte reagera särskilt på deras begåvningsnivå. En polis med 120 i IQ skulle dock säkerligen bli en utmärkt utredare eller kriminaltekniker.
Det finns nämligen något som heter skola, utbildning och erfarenhet.
Man kan göra en liknelse. En person med 75 i IQ kanske klassas som läskunnig i andra klass i grundskolan. Läraren har fått anstränga sig lite extra, men personen har lärt sig läsa och kommer även lära sig räkna, få godkända betyg ifrån grundskolan, kunna gå gymnasiet och blir en produktiv medlem i samhället.
Den normalbegåvande med 100 i IQ kommer givet intresse bli läskunnig i första klass.
En person med 135 i IQ kanske istället lärde sig läsa på egen hand vid 3 års ålder, givet rätt miljöomständigheter och intresse. Exempel ur verkligheten är rent av lära sig läsa upp och ner och bak och fram, då pappan hade tidningen liggande på bordet mitt emot och då och då sade högt vad det stod till andra i familjen. Personen läser sedan långa litterära klassiker innan ens förskoleklass. Dessa personer är alltså ovanliga, en procent eller färre. Är de motiverade och får möjligheten har de extremt lätt att snabbt lära sig och bemästra egentligen vad som helst inom det intellektuella.
Man skulle kunna dra en liknelse kring löpning för att förklara hur IQ inte är något linjärt.
Vad är en normaltid på 100 meter sprint för en vuxen man? Låt oss killgissa 15 sekunder. Låt oss kalla detta SQ 100. Sprintvot 100.
Springer man på 20 sekunder får man sportkvot 100-5*10=50. Man är lågbegåvad på sprint.
Den som springer 100 meter på 10 s får en SQ på 150 och Usain Bolt har en SQ på 154.2 för att ha sprungit sträckan på 9.58 sekunder.
Vem som helst förstår vilken bedrift och hur ovanligt det är att kunna springa så snabbt på 100 meter. Av cirka fyra miljarder män finns det bara en som har en SQ på 154.2. Men i tid är det bara lite drygt dubbelt så snabbt som den som har SQ 50. Det är ändå en extrem bedrift.
Att vara en på en fyra miljarder intelligensmässigt skulle för övrigt vara 193+ i IQ på Wechslerskalan. Att ha 178+ på Wechsler-skalan har definitionsmässigt bara en person i hela Sverige. Huruvida den personen är 78% mer begåvad än 100 i IQ är en helt annan sak, eftersom IQ mäter ovanligheten i begåvningsnivån, inte begåvningsnivån i sig.
Oavsett avgörs hur en människa ska ses av vad dess handlingar, och hur dessa handlingar värderas, och inte dess medfödda förmågor. En person med 80 i IQ kan dagligen tillföra mänskligheten och dess medmänniskor oändligt mycket mer än en person med 135 i IQ. Och förstås även tvärt om. Hur vanlig eller ovanlig ens begåvningsnivå är påverkar sannolikheter kring utfall i livet, men inget är hugget i sten och ödesbestämt.
Goodwins lag: Som jämförelse är jag tämligen övertygad om att det i Hitlers närmaste krets fanns en lång rad personer med mycket högt IQ, även om Hitlers egen nivå nog kan debatteras.
Resultatet på riktiga IQ-tester kan inte fejkas - man kan inte fejka sig intelligentare än man är. IQ är vetenskapligt etablerad praxis inom psykologi. Däremot kan man fejka empati, social förmåga och medmänsklighet och således är det EQ många som inte presterar på IQ-test tjatar om en lätt sak att maxa på test om man är normalbegåvad och fått en vettig uppfostran i vad som är rätt och fel.
således artikel IQ visar hur ovanlig du är - inte en relativ skillnad
det är alla artiklar IQ visar hur ovanlig du är - inte en relativ skillnad Den här gången förhoppningsvis kan ge fördelar till er alla. Okej, du ser i en annan artikel post.
Du nu läser artikeln IQ visar hur ovanlig du är - inte en relativ skillnad adressen https://allmaninf.blogspot.com/2018/10/iq-visar-hur-ovanlig-du-ar-inte-en.html
0 Response to "IQ visar hur ovanlig du är - inte en relativ skillnad"
Skicka en kommentar