titel : Foton: Vedeldningslogisitk
länk : Foton: Vedeldningslogisitk
Foton: Vedeldningslogisitk
Nu när elpriset rusar och det är lite småsvalt ute, så är det förstås dags för ett inlägg om min vedeldningslogistik vintertid. Den har optimerats ytterligare i år. Häng med ner!Vedeldning innebär att man har en del logistik att hantera. Trots allt tar ved ett visst utrymme. Jag jobbar ständigt med optimering av denna logistikkedja, och har förbättrat den i år.
Vedboden. |
Mellanlagret på farstukvisten. Här halverat. |
Förbrukningslager inomhus. Robotdammsugaren är värd sin vikt när man eldar med ved. |
Tändved och askhink. |
Innan man tänder kaminen använder jag finare tändved. Denna fylls på från förbrukningslagret när mindre stickor dyker upp. Även om det finns tidningar i hinken för tändveden, så tänder jag i 95% av fallen med björknäver (avriven bark).
Innan man tänder töms askan ur kaminens askfångare ut i askhinken, vars näring i sin tur töms på ägorna ungefär var tredje vecka, vilket är tiden det tar för den att fyllas.
Det finns också preppingfördelar med upplägget. Blir det kraftigt snöfall eller för den delen storm (även om gården är från 1800-talet och byggd i lä i en lite ndal, istället för högst upp på berget), så klarar man sig inomhus i några dagar, och upp till två veckor tillsammans enbart mellanlagret, om nu dessa vore fulla vid tillfället. Mer sannolikt kanske är att man blir sjuk och inte orkar gå hela vägen till vedskjulet. Även vid de tillfällena hjälper mellanlagret och förbrukningslagret stort.
Huset värms enbart med kaminen, undantaget de två stängda badrummen. Enda skillnaden vid strömavbrott är att dörrarna till badrummen lämnas på glänt för att undvika nedkylning. När husvakt passar huset vid tjänsteresor används generellt dock elradiatorer. Ambitionen är att installera en luft-luftvärmepump för dessa tillfällen vintertid, vilket skulle kapa kostnaderna en hel del. Inte gratis att värma med direktverkande el om vi säger så.
Innan man tänder töms askan ur kaminens askfångare ut i askhinken, vars näring i sin tur töms på ägorna ungefär var tredje vecka, vilket är tiden det tar för den att fyllas.
Det finns också preppingfördelar med upplägget. Blir det kraftigt snöfall eller för den delen storm (även om gården är från 1800-talet och byggd i lä i en lite ndal, istället för högst upp på berget), så klarar man sig inomhus i några dagar, och upp till två veckor tillsammans enbart mellanlagret, om nu dessa vore fulla vid tillfället. Mer sannolikt kanske är att man blir sjuk och inte orkar gå hela vägen till vedskjulet. Även vid de tillfällena hjälper mellanlagret och förbrukningslagret stort.
Huset värms enbart med kaminen, undantaget de två stängda badrummen. Enda skillnaden vid strömavbrott är att dörrarna till badrummen lämnas på glänt för att undvika nedkylning. När husvakt passar huset vid tjänsteresor används generellt dock elradiatorer. Ambitionen är att installera en luft-luftvärmepump för dessa tillfällen vintertid, vilket skulle kapa kostnaderna en hel del. Inte gratis att värma med direktverkande el om vi säger så.
således artikel Foton: Vedeldningslogisitk
det är alla artiklar Foton: Vedeldningslogisitk Den här gången förhoppningsvis kan ge fördelar till er alla. Okej, du ser i en annan artikel post.
Du nu läser artikeln Foton: Vedeldningslogisitk adressen https://allmaninf.blogspot.com/2018/11/foton-vedeldningslogisitk.html
0 Response to "Foton: Vedeldningslogisitk"
Skicka en kommentar